Liliths krönika 2011/12

Tysta vittnen

av Signe Rudberg-Selin

När jag bodde i Skellefteå satt jag ofta i Landskyrkan. 

Krönika 2011-12Det är en byggnad för meditation. Jag tycker om att sitta i den kyrkan, att se ljuset sila inur de stora välvda fönstren, på de vita väggarna. Lyssna på orgels brusande toner, ellerbara sitta där när det är tyst.

Bakom altaret, i dunklet, döljer sig en rad tysta vittnen från medeltiden.
De kommer från en äldre kyrka, men bevaras här. De lyser i sin egen rätt.
Madonnan från 1200-talet, stram, dekorativ, värdig, har tappat Jesusbarnet.
Hon är mer ett konstföremål än en ikon.Madonnan från  1500-talet har skimrande hud, är översinnligt vacker. Hon bär ett skinande, lite trasigt, Jesusbarn. Hon är mer öppen för kontakt.  De har sällskap av flera helgon. Tysta vittnen.

Jag litar på dem. Jag skulle vilja kyssa någon av dem. Men för mig, uppvuxen i en Lutheransk kultur, passar det sig inte. De antika figurerna får inte röras. Men besök gärna en Maria någonstans, låt din hand, om så bara i tanken, röra vid Madonnans välvda panna. Snudda vid Jesusbarnet. Näringen ser. Fler har gjort det.

Nu har jag hittat en Maria i Uppsala också.Inför Maria kan man sucka utan ljud, tänk fria tankar. Dessa tysta vittnen, som hört och sett det mesta, musik och av människors tankar – de kan också lyssna. De kan bevara våra hemligheter, genom århundraden. Under kulturens fernissa finns något mer.

Tranströmer skrev:

“Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret

Valv gapande bakom valv och ingen överblick.

Några ljuslågor fladdrade.

En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade genom hela kroppen:

“Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar och föstes ut på den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini

Och inne i dem öppnade sig valv bakom valv oändligt”
Signe Rudberg Selin
(tidigare delvis publicerad i Norra Västerbotten)

Citerad dikt:  “Romanska bågar” av Tomas Tranströmer