Liliths krönika 2006:2

Ordföranden har ordet

av Helena Martinsson

Till att börja med vill jag å föreningens och den nya styrelsens vägnar tacka de förra styrelsemedlemmarna (som nu valt att lämna styrelsearbetet) för sitt fantastiskt fina arbete. Lena Hedman, Annika Stigmark, Karina Kampe, Josefina Sanner och Annika Jonasson. Lena och Annika är en härlig duo som verkligen satt sin prägel på föreningen och jobbat tight och inspirerat oss andra. Tack allihopa, vi i den nya styrelsen kommer att göra vad vi kan för fortsätta på ert fina arbete!

Sårbarhet, eftertänksamhet och nya tag.

Krönika 2006:2Efter en lång vinter som kanske äntligen vill övergå i vår har mina krafter sinat. Jag valde i höstas att hoppa på ett jobb som skulle ge mig en trygg ekonomi och möjlighet att nån gång skaffa det där drömhuset och åka på semester till Thailand och allt det där som man tänker sig bli lycklig utav. Jag förträngde alldeles att jag blir olycklig av den typen av jobb, så nu har jag i stället blivit tvungen att sjukskriva mig för att överleva mentalt.

Man kan ta många snåriga vägar till framgång och lycka.
Vad är det egentligen? ”Framgång och lycka”?
Kan man formulera det med någon slags allmän definition? Pengar och makt?
Känd via TV? Stort hus och många barn? Resor till jordens alla hörn?

Vi suktar efter något: social rang; pengar; drömhuset, osv. Egentligen är det väl bara vi själva som kan formulera vår egen definition av lycka och framgång. Det kan ju vara en framgång att ha ett fast jobb, vilket som helst. Eller att uppfostra sina barn till ”vettiga människor”.

För mig innebär nog framgång och lycka att få ägna mig åt något som intresserar mig och helst tjäna hyfsat med pengar på det. Att få se mitt barn växa upp till en positiv och trygg människa. Att ha vänner att dela glädje och intressen med. Vilket ju inte är så lite att stå efter. Men ofta har jag nog gapat efter mer. Mer än jag kunnat uppnå just då och det är då man kan tappa bort sig själv. Man kan jaga framgång i blindo, utan att sålla, utan att tänka efter och vara smart. Utan att se vem man egentligen är. Det sliter väldigt hårt.

Jag kommer från Norrland. Uppvuxen intill skogen och älvens forsande brus. (Inget brus från bilar där inte.) Därifrån kommer (nästan) även Jonathan Fast och Jenny Abrahamsson som häromdagen fyllde scenen på Self Signed på Nalen med glädje och humor och en självkänsla som kändes avundsvärd, men som samtidigt fyllde mig med en stor insikt. Att man måste lita på sin känsla och sin integritet. Att man måste lyssna till sig själv och vem man är och försöka bygga sin framtid från det. Att lära sig att välja det som känns rätt i maggropen. Och att inte ta på sig för många olika roller samtidigt. Då blir man så lätt splittrad och kan gå vilse.

Som ny ordförande i föreningen hoppas jag att kunna bidra med en god insikt i vad vi som låtskrivare och artister, som på något sätt söker framgång, behöver för att inspireras och hitta kraft att nå dit. Jag hoppas att få möta många av er och få inspiration och idéer av er och att vi kan dela erfarenheter och upplevelser som kan skapa gemenskap, lust och kreativitet.
Helena Martinsson

2006-05-02