Torsdag den 23 november 2017| Logga in

Liliths krönika

Att längta och lyfta.

Vinter. Mörker omsluter oss redan på eftermiddagen.
Men ljuspunkter finns. Nu är Lilith Eve en riksförening!
I Uppsala finns en lokalgrupp -och i Skåne. Jag vill berätta om en konsert med Lilith Eve- gruppen, i Malmö, på Folk och Rock, 30 november.

Vi var på plats i tid. Jag och min vän åt kebab på ett kyligt,
kioskliknande gatukök, med ett öppet fönster mot gatan. Men inne på Folk
och Rock, på Lilla Torg, var det varmt. En kopp kaffe och en snabb soundcheck,
-så var vi igång.

Jag har blandande känslor inför Folk och Rock. Det var en högt älskad skivbutik i Lund. Till Lund flyttade jag från Uppsala med min familj när jag var barn. Jag var tonåring när Folk och Rock kom dit. Det var världens bästa skivbutik, där allt fanns! Ja, faktiskt nästan allt. Dit skickade jag syskon och föräldrar när jag skulle önska mig en present. Där rotade jag efter speciella skivor som jag visste att en särskild person ville ha. När jag flyttat vidare, men mina föräldrar bodde kvar, besökte jag gärna butiken vid mina besök i Lund. Sent omsider flyttade Folk och Rock till Malmö. Jag var ledsen, sorgsen, och arg! Men, jag förlät allt när jag kom in i Malmö Folk och Rock. På Lilith Eves Skånes första konsert. Jag menar...Välsorterad skivbutik. café OCH en scén. Närmare himlen kan väl inte en singer-songwriter komma?

På Lilith Eve Skånes första konsert hördes röster från nio kvinnor i alla åldrar. Lättsamhet, finstämdhet, klurighet, styrka, intensitet, visa och rock. Kvinnors musik och text. Underbara kompmusiker runtomkring. Strängar. Tangenter. Saxofon.

"Fire!" ropade Janna ut i sin rocklåt och värmen spred sig. "Jag är tillräckligt god för himlen" sjöng Gitte Pålsson lågmält, och alla lyssnade när hon talade om att det är viktigt att ha kärlek till sig själv. Kanske var det den bejakande stämningen som gjorde kvällen magisk. Kanske är bejakande, varma  arrangemang en bristvara idag? Då vi får lämna lokalen lyckliga?

Kanske behöver vi paus i allt vårt kritiserande? Kvinnor brukar alltför ofta ägna sig åt att kritisera varandra och sig själva. Jag borde gå ner i vikt. Jag har inte orkat göra ALLT som stod på dagens "göra" -lista. Jag har inte orkat göra karriär som jag borde. Jag borde vara bättre, duktigare, annorlunda. Nej. Stopp. Låt oss sluta med detta. Bejaka istället. Vara precis de vi är.
Skapa medan livet finns. Och stolt visa fram det vi skapat.

Själv skrev jag en gång en sång: " All vår längtan ger näring åt sången - vi är fria från rädsla och skam".

Låt oss hjälpa varandra att längta - och lyfta.

Signe Rudberg-Selin

sekreterare, Lilith Eves styrelse


Vill du läsa föregående krönikor?
-Gå in på ikonen "Arkiv" upptill på sidan, gå sedan in på "Krönikor" och respektive år.
Krönikor av flera medlemmar (Malin Wester, Susanne Holst, Emeli Jeremias, Helena Martinsson, Lena Vendel, Lolita Ray och Signe Rudberg-Selin) finns från år 2005, 2006, 2009,  2011 och 2012.

Är du medlem och vill skriva en krönika - hör av dig till styrelsen.

Tillbaka